Problemen med Försäkringskassan

forsakringskassan_logo

Det finns olika sorters statliga verksamheter. Vissa har monopol, som med Sveriges Domstolar, Svenska Spel och Systembolaget. Andra är nästan som vilka andra företag som helst, konkurrerar någorlunda fritt på marknaden som SAS och Apoteket AB. Sedan finns det verksamheter som Försäkringskassan, som både ger ut vissa villkorade bidrag som föräldrapenning och assistansersättning men som också tillhandahåller en påtvingad sjukförsäkring. Liksom i andra länder under 1800-talet skapade svenskarna själva försäkringar för olycks- och sjukdomsrisker genom försäkringsbolag och självhjälpsgrupper (sjukkassorna). Den senare verksamheten blev dock lätt subventionerad 1891, ökat subventionerad och reglerad 1910, sedan monopoliserad och ännu mer subventionerad 1931 tills den slutligen blev övertagen av staten och obligatorisk för alla att betala år 1955 och har sedan dess varit en stor del av den svenska välfärdsstaten. De olika bidragen har kommit till främst under 1900-talets andra hälft.

Hur väl fungerar Försäkringskassan då? För att göra en riktig bedömning krävs det att man förstår hur systemet fungerar och att man sätter det i relation till andra system. I den här artikeln gör jag inte en sådan ordentlig undersökning utan kollar istället på de negativa sidorna av myndigheten. Detta har jag gjort genom att kolla på vad svenska tidningar tagit upp för kritik mot verksamheten. Det här är alltså bara en samling artiklar om problem som tagits upp, utan någon analys eller jämförelse med verksamheter i andra länder.

Vad är det då för problem med Försäkringskassan som tagits upp av svensk media? Jo, att myndigheten har vissa interna problem (bl.a. svågerpolitik, att de gör egenreklam, dess generaldirektör ljuger om händelser, slöseri med resurser); att den ibland kan vara väldigt sen med att ge ut pengar till folk; att den systematiskt varit dålig på att ge ut information till sina kunder; att den har krångliga regler som den inte rättat till; att den ibland inte gett ut pengar till folk som uppenbarligen varit arbetsoförmögna; att den på vissa ställen ger dålig service (som att sjukförsäkringen slutar gälla om man arbetar utanför Sverige, att kompetensen på Försäkringskassans anställda inte är tillräcklig eller att de läckt hemliga uppgifter); att den och andra myndigheter är dåliga på att samarbeta med varandra; att de bryter mot sina egna regler; slutligen att personalen på Försäkringskassan ibland blir utsatta för hot från sina kunder.

Överlag ser det ut som om kritiken på alla dessa punkter stämmer – dessa saker verkar inträffa. Däremot är det osäkert hur stort omfånget av dessa problem är. Artiklarna nedan är uppdelade i dessa kategorier och den första länken är, om det finns någon, en sammanfattande artikel vilka ibland gissar hur stort problemet är. Att det finns problem är annars inte just något som personalen eller de styrande över den myndigheten är ansvariga för. Vissa saker, som utformningen av vilka regler det är som gäller, har de ingen kontroll över och även de saker som de har kontroll över har de starka incitament till att följa minsta motståndets lag (som i jävfrågan). Detta är egentligen en del i en systemkritik av organisationer och institutioner som bygger på en dålig struktur, som inte öppnar för att vi skall kunna leva harmoniskt med varandra, men för att se att strukturen är problematisk är det viktigt att undersöka exempel på den.

Försäkringskassan har också gjort en sammanställning av medias bild av dem i rapporten Mediebilden av Försäkringskassan 2003-2012, som var en värdefull källa för mig, speciellt för lite äldre artiklar som jag inte hittat online. Alla artiklar som inte har en länk har jag hittat i den här rapporten.

Det här är en del i en serie av genomgångar av kritik mot statliga verksamheter som dykt upp i media. Tidigare har jag även letat reda på artiklar som kritiserar våra fängelser, skola, väljare och poliser.

Interna problem

Här avslöjas f-kassan i mycket kritisk rapport
Försäkringskassan lägger en halv miljard kronor på privata konsulter varje år – och pengarna betalas ofta ut utan kontroll. En mycket kritisk internrapport avslöjar dubbelbetalningar, brott mot upphandlingslagen och tvivelaktiga fakturor. Internrevisorerna har gått igenom Försäkringskassans upphandling av konsulttjänster utifrån tio kriterier. På sju av tio punkter anses missförhållandena innebära ”hög risk” för myndighetens verksamhet. Övriga tre punkter innebär ”medelrisk”.

Toppchef utredd för jäv – fick högre lön
En av Försäkringskassans toppchefer, Dani Razmgah, rekryterade sin sons sambo och försökte skaffa jobb åt sin fru. Detta trots att förvaltningslagen och myndighetens uppförandekod förbjuder jävsförhållanden.  En internutredning inleddes men lades ner utan åtgärd. I stället blev Dani Razmgah handplockad till ledningsgruppen och fick 15 500 kronor mer i månaden.

Chefen värvade och gav sin flickvän lön
Försäkringskassans kommunikationsdirektör Jonas Lindgren värvade sin flickvän till en chefstjänst. Därmed fick han rätt att attestera hennes lön, semester och utlägg. Det ledde bland annat till att kvinnan fick betalt då hon åkte privat till USA. Jonas Lindgren förnekar först denna uppgift.  – Det där stämmer inte. Hon har haft semester under den tiden, och det står det också i lönespecifikationen.  Expressen kontrollerar saken med Försäkringskassans ekonomienhet. Kvinnan har fått full lön och inga semesterdagar har tagits ut. När Jonas Lindgren konfronteras med att han gett en felaktig uppgift backar han:  – Det är mycket möjligt att jag har missat någonting och det får jag ta fullt ansvar för.
Kommentar: Jonas Lindgren sade senare upp sig.

Generaldirektören anlitar ny chef utan att annonsera ut tjänsten
Försäkringskassans kommunikationsdirektör Jonas Lindgren var ifrågasatt redan då han tillträdde hösten 2012. Generaldirektör Dan Eliasson hade jobbat tillsammans med honom på Migrationsverket och ansåg inte att det fanns behov av några andra sökande, vilket ledde till att tjänsten aldrig annonserades ut.

Anklagas för lögn:  Ville lägga ner ärendet
Försäkringskassans chef Dan Eliasson anklagas för att ljuga i hopp om att skydda sin närmaste man Jonas Lindgren och sopa allvarliga fuskmisstankar under mattan.  – Eliasson ville avsluta ärendet utan åtgärd, säger centralt placerade tjänstemän och får stöd av interna dokument som Expressen tagit del av.

Säkerhetschefens fråga: Vem läckte?
Försäkringskassans säkerhetsdirektör Torgny Collin har tagits ur tjänst.  Myndigheten gör nu en anmälan till Statens ansvarsnämnd.  – Yttrandefrihet och meddelarfrihet är hörnstenar i det svenska demokratiska systemet och den offentliga förvaltningen, säger generaldirektör Dan Eliasson enligt Försäkringskassans webb.
Kommentar: Säkerhetschefen blev samma dag satt ur tjänst.

Mejlen som avslöjar Dan Eliasson
Försäkringskassans chef Dan Eliasson kom till riksdagen för att svara på frågor om jäviga chefer, höga konsulträkningar och jakten på Expressens källor.  Bakom stängda dörrar anklagade han Expressen för att ha farit med osanning. Expressen kan nu publicera mejl som styrker tidigare uppgifter – och visar att Eliasson kan ha vilselett politikerna.

De köps ut av F-kassan
Försäkringskassan använder skattemiljoner för att köpa ut dem som inte gillas av ledningen. En hög chef, som opponerat sig mot generaldirektör Dan Eliasson, får den här månaden en fallskärm på 2 580 000 kronor.  Andra har lockats med mellan en halv och en miljon kronor för att sluta.  – Det är dåligt använda pengar och metoderna sprider rädsla inom organisationen, säger en före detta chef.

Här är F-kassans miljoner till PR-byrån
Försäkringskassan har betalat 38,6 skattemiljoner för att anlita Prime PR:s konsulter.  En av uppgifterna: Uppdatera Facebook för 18 750 kronor.  – Jag förutsätter att det är väl använda pengar, säger Catharina Byström, biträdande kommunikationschef på Försäkringskassan. Konsultkostnaderna motiveras med förklaringen att myndigheten har väldigt många kundkontakter.  – Det är 3,5 miljoner medborgare som har kontakt med oss per år. Det är en väldigt stor myndighet som berör många medborgare, så man kanske ska se det i det perspektivet också, säger Catharina Byström. Försäkringskassan har runt 45 anställda som arbetar med myndighetens kommunikation.
Kommentar: Så mycket utlägg, för kunder som inte kan välja bort tjänsten.

Försäkringskassan lägger 15 miljoner på reklam (2008)
100 000 svenskar har drabbats av Försäkringskassans strul under sommaren och hösten. Det nya datasystemet, som har kostat miljardbelopp, har krånglat.  Nu rullar en stor reklamkampanj i både tv och tidningar. Med ord som ”Nu får man hjälp i tid” och ”Ingen ska hamna utanför” har filmen retat gallfeber på flera läsare.

Slöseri

Försäkringskassan struntade i riskerna – virus slog ut 15 000 datorer
Riksförsäkringsverket chansade på att man skulle klara sig från datavirus. Sedan försäkringskassornas 15 000 datorer slagits ut ångrar man i dag sitt beslut. ”Vi har tagit en kalkylerad risk, som slagit in på ett sätt som vi inte hade hoppats på”, säger överdirektör Adriana Lender på Riksförsäkringsverket. (Göteborgs-Posten 25 juni 2004)

Försäkringskassan köpte kaputt IT-system för 10 miljarder kronor
Under 2008 och 2009 kritiserades Försäkringskassans försök att införa en ny IT-plattform, baserad på ett affärssystem från SAP, som skulle levereras av konsultföretagen Logica och Accenture. Projektet kostade närmare 10 miljarder kronor, men endast en bråkdel av projektets mål kunde uppnås. Skenande kostnader och kraftiga förseningar gjorde att projektet lades ner. Myndighetens GD byttes därför ut år 2010, och myndigheten ersatte 80 konsulter med egen nyanställd personal.

Fusk för över tre miljarder varje år. Försäkringskassan får kritik från minister (2007)
Fusk och slarv ligger bakom felaktiga utbetalningar på uppemot 3,5 miljarder kronor varje år. Nu kräver socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson att Försäkringskassan skärper sig. ( Aftonbladet 4 september 2007)

Miljardnota för fel i utbetalningar (2011)
Varje år görs det felaktiga utbetalningar för minst 16,5 miljarder kronor från exempelvis Försäkringskassan och kommunerna. De felaktiga utbetalningarna uppgick till ungefär 16,5 miljarder kronor 2009. Det motsvarar 3,3 procent av alla utbetalningar som gjordes på sammanlagt 498 miljarder. De största posterna handlar om sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, assistans- ersättning, aktivitetsstöd, bostads- tillägg, tandvårdsstöd och arbetslöshetsersättning.

Miljonsatsning sågas av F-kassans personal
Försäkringskassan har betalat 33,8 miljoner kronor till konsultbolaget Valcon, som lovat att effektivisera myndigheten.  Nu gör personalen tummen ner.  Mer än tre av fyra tycker att konsulthjälpen inte lett till någon förbättring.

Sen på att ge service

Hård JO-kritik mot Försäkringskassan (2011)
Försäkringskassan lät en person vänta i åtta månader på beslut om ersättning.  I ett annat fall fick en person i Halland vänta i sex månader för att få sitt ärende om pension omprövat.  Nu riktar Justitieombudsmannen hård kritik mot Försäkringskassan efter att ha granskat 13 anmälda fall.  Långsam handläggning, otillräcklig dokumentation och felaktig information är några av JO:s kritiska omdömen, rapporterar SVT:s Rapport. I andra fall skriver JO om Försäkringskassans passivitet, bristande service och allvarliga kunskapsbrister.

25 000 väntar på pengar från Försäkringskassan (2005)
I den tid då de flesta föräldrar handlar julklappar, står många som varit hemma med sjuka barn utan pengar. Redan för en dryg månad sedan skrev GP om Försäkringskassans problem med ett nytt datasystem. Det ska hantera ansökningar om sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Då var det 10 000 ärenden som väntade. Nu är de 25 000. ”Det är en jättesvår situation. Våra handläggare gör sitt yttersta, de får ta samtalen från personer som är ledsna för att de inte får sina pengar. Många ringer och ä r jätte – förtvivlade”, säger Eva Svensson, områdeschef för Försäkringskassan i Göteborg. (…) 18 personer har snabbutbildats och extraanställts, samtidigt som den ordinarie personalen jobbar övertid. Enligt Försäkringskassan centralt väntar 175 000 på pengar för vård av sjukt barn. Västra Götaland är ett av de områden som drabbats värst.”

F-kassan ersätter inte för sena utbetalningar (2008)
Försäkringskassans sena utbetalningar grävde hål i tusentals svenskars plånböcker.  Men någon ersättning för förseningen kan de inte räkna med.  – Det är inte svensk rättstradition att lagstifta retroaktivt, säger Gunnar Axén (M), ordförande i Socialförsäkringsutskottet. Bara under augusti månad 2008 släpade 140 000 ärenden hos Försäkringskassan efter. Av dessa var minst 3 000 utbetalningar mer än en månad försenade och flera familjer vittnade om hur de tvingades ta lån för att kunna betala sina räkningar. Men nu släcks hoppet för de drabbade att få ersättning från Försäkringskassan i form av ränta på de försenade pengarna.
Kommentar: Samtidigt som de var sena med utbetalningarna kom Försäkringskassan ut med en reklam med slogans som ”Nu får man hjälp i tid”.

F-kassan får kritik för fyra ärenden av JO
I ett fall tog det mer än ett år att besluta om personlig assistans. I ett annat fall tog det lika lång tid att besluta om ett mindre återkrav.  I ett tredje fall dröjde kassan i flera omgångar med genomförandet av en dom om sjukersättning. I det fjärde fallet låg en ansökan om sjukpenning orörd under fyra månader.

Lång vänta på beslut
Det tog ett år innan Försäkringskassan fattade beslut om Caterina Fathers funktionshindrade dotters utökade personliga assistans.  Nu riktar Justitieombudsmannen kritik mot myndigheten.  Caterina Fathers hade överklagat Försäkringskassans beslut om assistansersättning och fått rätt av kammarrätten.  Hon skickade en ny ansökan om utökad ersättning i mitten på mars 2012.  Men Försäkringskassan fattade inte beslut i ärendet förrän den 27 mars året efter.  ”En så lång handläggningstid är givetvis inte godtagbar. Försäkringskassan förtjänar kritik för sin långsamma handläggning av ärendet”, skriver JO i beslutet.  I svaret till JO ber Försäkringskassan om ursäkt för att handläggningen tagit så lång tid.  Myndigheten skriver att de gått igenom sina interna rutiner så handläggningen ska bli skyndsam.

Ovilliga att informera sina kunder

Hård kritik mot Försäkringskassan (2011)
Sjuka bedöms olika. Läkarintygen är ofta undermåliga. Myndigheten talar över huvudet på folk. Försäkringskassan får allvarlig kritik i en ny granskning av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). På flera punkter är kritiken allvarlig. Det finns en tendens att att sätta myndighetens perspektiv före den enskilda människans. Besluten är svåra att förstå och bedömningen av förtidspension varierar på ett oförklarligt sätt mellan landets olika kontor, konstaterar ISF.

Försäkringskassan får hård kritik från ISF (2013)
Försäkringskassan får i dag hård kritik från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. När kassan nekar en person sjukpenning är motiveringarna ofta ofullständiga, och möjligheten att få ett beslut ändrat skiljer sig åt beroende på vilket kontor som omprövar. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har granskat hur Försäkringskassan kommunicerar sina beslut om avslag eller indragning av sjukpenning. Och det är ofta som den försäkrade möts av dåliga underlag från handläggaren.  Vid nio av tio beslut förklaras till exempel aldrig vilka lagliga förutsättningar som gäller för att få sjukpenning, enligt ISF. Och när det gäller omprövning kan det skilja sig åt beroende på vilken dag i månaden man är född, säger Nina Karnehed.

Försäkringskassan struntar i JO-kritik (2013)
Justitieombudsmannen, JO, kritiserar Försäkringskassans beslut om förtidspension för att i många fall vara rättsosäkra. Bedömningar från myndighetens egna konsultläkare skrivs nämligen ofta inte ner så att de kan bemötas av den sjuke vid en överklagan, vilket enligt JO är olagligt.

JO: Försäkringskassan bryter mot lagen (2013)
Enligt JO bryter försäkringskassan mot lagen när den inte dokumenterar vissa beslut om vem som får eller inte får ersättning. Nu har försäkringskassan lovat ändra sig, och det redan på måndag. Gruppkonsultation är en metod som försäkringskassans handläggare använder sig av ibland, mest för dem som varit sjukskrivna i mer än ett halvår. Det handlar om cirka 200 000 ärenden varje år.  När kassan har gruppkonsultation sätter sig handläggarna med läkare, försäkringsmedicinska rådgivare som det heter, för att bestämma om en person får eller inte får sjukersättning eller sjukpenning, säger Dan Eliasson  – Ett läkarintyg är inte alltid lätt. Det innehåller olika begrepp, bedömningar. Ibland uppstår situationer och då behöver vi sätta oss ner med de läkare vi har anställda, för att diskutera, vad betyder det här då, och vad får det för konsekvenser, säger han.  Men allt som sägs har inte protokollförts. Alltså kan den som får nej inte få veta exakt varför och hur diskussionen gick. Det här kritiserar JO. Om man får nej av en myndighet måste man veta varför. Det säger lagen – det kräver rättssäkerheten.

Krånglig byråkrati

Krångliga blanketter ska ses över (2006)
Nu har Försäkringskassan insett att deras blanketter är krångliga. Därför genomför kassan en större undersökning kring blanketterna. Försäkringskassans länsdirektör i Blekinge, Rolf Lindberg, säger att de exempelvis vet att mellan 30 och 40 procent av blanketterna för vård av sjukt barn får kompletteras, eftersom de fylls i fel. Undersökningen är klar om ungefär tre veckor.

Tre av fyra fixar inte papperna. Problem med intyg drabbar föräldrar med sjuka barn. (2009)
Det är inte bara Försäkringskassans fel att utbetalningarna blir sena. Ersättningen för tillfällig föräldrapenning släpar just nu efter till följd av att många småbarnsföräldrar glömmer att skicka in dagisintyg. ”Vi hade klarat våra utbetalningsmål med god marginal om vi fått in alla de här intygen i tid”, säger Henrik Mäkinen, controller på Försäkringskassans huvudkontor. (…) Väntetiderna minskar, men fortfarande måste 14 procent av alla föräldrar vänta mer än en månad på att få sin ersättning. (Sydsvenskan 3 februari 2009)

Krångligt få ersättning för sjuka barn (2011)
Idag är man tvungen att först rapportera in barnets sjukdom till Försäkringskassan. Sedan får man hem en blankett som lärare eller förskolepersonal måste skriva under och till sist måste man själv skicka in blanketten till Försäkringskassan igen. Först då kan ersättningen betalas ut. Många steg för lite pengar tycker Växjömamman Johanna Lindgren.  – Det är krångligt, nästan så att man struntar i att begära ut pengarna. Nära tjugo procent av alla anmälda VAB-dagar, vård av barn, begärs inte ut. En orsak är att det nya systemet är för omständligt.

Försäkringskassan – Krångliga regler, högt tempo och sliten personal
Trots att Nina har flerårig erfarenhet som socionom var regelverket en av anledningarna till att hon slutade som personlig handläggare. Hon fann regelverket så svårt att hon tappade intresset för att lära sig. – Lagstiftningen är komplicerad. Som handläggare har man också en tjock vägledning där man går igenom och tittar: Nu befinner du dig här, du har de här arbetsuppgifterna och så händer det här dilemmat, hur löser vi det? Och det finns ju lika många dilemman som det finns individer. Ett kan vara att jag är arbetslös, blir sjukskriven, får ett jobb och så händer något så att jag blir sjukskriven igen och jobbar bara halvtid. Har jag jobbat tillräckligt mycket innan, är aktivitetsnivån tillräcklig för att få… alltså det är svårt att förklara, säger Nina och rynkar pannan.

Ger inte någon betalning trots att man är sjuk (utförsäkring) och/eller att folk faller genom skyddsnätet

Tiotusentals faller genom skyddsnätet (2004)
Får varken sjukpeng eller a-kassa trots att de tjäna in båda. Tiotusentals svenskar tvingas leva på socialbidrag trots att de tjänat in både sjukpenning och a-kassa i många år. Många har trillat ur systemet på grund av de snåriga regler som inte ens myndigheterna känner till. Det är ingen som vet exakt hur många som tvingas leva på socialbidrag trots att de har ett långt arbetsliv bakom sig.  Men i rapporten ”Rehabilitering och utanförskap, Om sjuka, nollplacerade med ekonomiskt bistånd” beräknas gruppen bestå av minst 35.000 personer.  Rapporten har tagits fram av Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen i samarbete med Kommun- och Landstingsförbunden.

Så håller du dig kvar i trygghetssystemen
Regeringsrätten har slagit fast att var och en måste ta reda på vilka regler som gäller. Att en myndighet ger felaktiga upplysningar är exempelvis ingen ursäkt.

Försäkringskassan har blivit hårdare (2004)
Vi har många medlemmar som blivit av med sjukpenningen. Försäkringskassan har helt klart blivit hårdare i sin bedömning. Ombudsman Bo Mevander, försäkringsansvarig vid Handelsanställdas förbund i Göteborg, är mycket kritisk till hur försäkringskassan hanterar sjukskrivna medlemmar. ”Jag kan inte se det på annat sätt än att försäkringskassan utför ett beställnings verk där det handlar om att på så kort tid som möjligt med summariska utredningar kasta ut människor från sjukpenningsystemet”. ( Göteborgs – Posten 8 november 2004)

Allt fler faller ner i sista skyddsnätet (2013)
Drygt en kvarts miljon svenskar är beroende av socialbidrag som inkomst. Det är minst 200 000 för många, skriver Akademikerförbundet SSR i en aktuell rapport. 85 000 av dem har tvingats till socialen på grund av arbetslöshet, för att föräldrapengen inte räcker till eller för att de är sjuka men utförsäkrade.

F-kassan ändrar sig om sjukpenning till cancersjuka Maria (2014)
Maria Lodenborg, 28, nekades sjukpenning efter att ha drabbats av ett canceråterfall.  Då skrev hon ett Facebookinlägg som har uppmärksammats av tusentals – och nu ändrar sig Försäkringskassan. – De ringde upp mig i eftermiddags och bad om ursäkt. Jag ska få mina pengar, men det är så trist att det ska behöva gå så här långt, att jag ska behöva lägga så mycket energi på en så onödig grej. Det har tagit så mycket av min hälsa.  – Jag sa att jag inte förstod hur det kunde ha blivit så här, men det fick jag egentligen inget svar på. Hon bad bara om ursäkt flera gånger.

Multisjuk tvingas jobba (2011)
Hon har drabbats av flera hjärtinfarkter, fått diabetes och har en plågsam ryggskada som nästan har gjort henne orörlig. – Jag kan inte ens dra upp en dragkedja och måste ha hjälp på toaletten, säger Anki Pettersson, Vågbro. Men förvaltningsrätten tycker att hon kan jobba och säger nej till sjukersättning.

Har Parkinsons – tvingas jobba heltid (2011)
Skakningarna hålls någorlunda i schack av mediciner. Men 46-åriga Annelie Malm har sedan tre år tillbaka Parkinsonssons sjukdom och blir hela tiden lite sämre, hon behöver mer och mer medicin.  Arbetsgivaren – Björnåkerskolan i Burträsk – har ställt upp och ordnat arbetsuppgifter och schema som fungera. Förmiddagar – fyra timmar per dag. Sen tar orken helt slut.  – Då är jag så trött att jag somnar när jag kommer hem. Jag orkar inte vara vaken.  Annelies läkare tycker att både jobbet och halvtiden är perfekt med tanke på sjukdomen.  Försäkringskassan gör en helt annan bedömning. Den har beslutat att hon ska klara heltid eller så får hon hitta ett annat jobb. I somras drog Försäkringskassan in hennes sjukpenning.

Allmänt dålig service/tjänst

”Försäkringskassan är inte kompetenta för sitt uppdrag” (2004)
Försäkringskassan är ingen kompetent myndighet att bedöma sjukdomars allvar eller deras socialmedicinska konsekvenser. Till sin hjälp kan de anlita en försäkringsläkare, som kan ha sin specialitet i exempelvis ortopedi eller vuxenpsykiatri, men ska bedöma komplicerade vårdbidrag för barn eller ungdomar, fjärran från sin egen specialitet. Tänk er själva – att barnläkare skulle bedöma en alzheimerpatient eller någon med ålderförslitningar i lederna! En assistent på försäkringskassan skall utifrån läkarintyget och föräldrarnas ifyllda blankett bestämma hur mycket mer tid som åtgår för att ta hand om ett sjukt barn jämfört med ett friskt. Assistenten ska förstå sjukdomens kliniska allvar och dess konsekvenser. Sådant klarar inte medicinskt oerfarna tjänstemän – allrahelst som sjukdomar drabbar barn så olika. (Dagens Nyheter 10 april 2004)

Något är verkligen helt sjukt! (2006)
”Min samlade erfarenhet av att vara sjukskriven för utbrändhet är att ingen bryr sig om mitt tillfrisknande. Jag har fått några stödsamtal och spridda erbjudanden om diverse mediciner, men det är otillräckligt och känns bitvis direkt fel. Jag har den senaste tiden kämpat för att få komma till Stressmottagningen på Karolinska. Jag tror att deras upplägg skulle passa mig och jag vet att många har blivit hjälpta där. Jag vet att de kan ta emot fler patienter och att min läkare har remitterat mig dit. Försäkringskassan har just sagt nej till att stå för kostnaderna med motiveringen att ”om försäkringskassan skall bekosta en åtgärd, så är det försäkringskassan själv som skall ha kommit fram till att åtgärden är motiverad.”

”Patienten är rättslös mot Försäkringskassan”  (2008)
Om man vill överklaga ett beslut till länsrätten, är det mycket svårt att få ersättning för juridiskt stöd eller fortsatt medicinsk utredning, menar hon. – Och i länsrätten möter du en Försäkringskassa som kraftsamlar alla sina resurser både juridiskt och medicinskt, för att vinna. Är man som patient inte nöjd med länsrättens beslut kan man begära prövningstillstånd hos kammarrätten. Men de ärenden där man som enskild person har fått prövningstillstånd de senaste åren, går att räkna på den ena handens fingrar, säger Gunilla Bring.  – Försäkringskassan däremot får regelbundet prövningstillstånd när de lider nederlag i länsrätten. Och för alla dem som äntligen lyckas få rätt i länsrätten, är risken stor att Försäkringskassan överklagar beslutet. Det innebär då en lång väntan innan ärendet kommer upp i kammarrätten, och då går oftast kammarrätten på Försäkringskassans linje.

”Ingen ska behöva gå tre år i ovisshet”
Said Holmberg fick bröstcancer och blev sjukskriven för tre år sedan. Från den dagen har hon fått klara sig utan inkomst. Hennes ansökan om sjukpenning utreds fortfarande. Nu har hon fått uppgift om att det kan dröja ett halvår till innan hon får besked. I en artikel i VF i juli förra året, berättade Said Holmberg om sin situation. Hur hon fick jobb som undersköterska i Norge och att hon redan efter några veckor fick reda på att hon hade bröstcancer och blev sjukskriven. Men de 133 timmar hon hann göra i Norge innebar att försäkringskassan inte anser att hon har rätt till sjukpenning och hon har jobbat för kort tid i Norge för att ha rätt till sjukpenning därifrån.”

Sekretessen röjdes – av Försäkringskassan (2014)
JO ska nu granska försäkringskassan efter att ett bortadopterat barns sekretessbelagda personnummer lämnats ut på deras hemsida.  Det är pojkens biologiska mamma och adoptivföräldrar som tillsammans anmäler.  ”Detta är information som den biologiska mamman inte ska ha tillgång till i en adoption”, skriver man i JO-anmälan, enligt DT.se.

Bristande samverkan mellan olika myndigheter

Samordning: Kittet i välfärdsbygget
REDAN UNDER MITTEN av 80-talet initierades en diskussion om välfärdens institutioner där kritik framfördes mot den hierarkiska styrningen, den ökande byråkratiseringen och att den inte mötte invånarens behov. Kritiken möttes genom försök med ökad decentralisering, införande av styrningsmodeller som var mer marknadslika och en ökad grad av projektifiering. Under 90-talet uppmärksammade flera statliga utredningar brister i samordning och samverkan mellan myndigheterna. Människor kom att ”falla mellan stolarna” eller slussas runt utan att någon tog ett helhetsansvar. Detta yttrade sig genom långa köer, väntetider, dubbelarbete och oklara ansvarsgränser. Resultatet blev en bristande effektivitet och dåligt resursutnyttjande. Samtidigt minskade det lokala politiska inflytandet och det pekades på behovet av öka det demokratiska inslaget i välfärden för att få en ökad delaktighet.

Ännu en IT-flopp på Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting satsar varje år miljardbelopp för att samordna rehabiliteringen av sjukskrivna. För att följa upp insatserna har Försäkringskassan lagt miljonbelopp på systemet SUS, som togs i drift 2004.  Men systemet fungerar uselt, skriver förbundstidningen ST Press. Tekniken brister och inrapporteringen är dålig.  Försäkringskassan vet därför inte hur många av dem som fått del av rehabiliteringsinsatserna som registrerats i systemet. Det går inte att överblicka vilka som fått stöd, hur mycket varje insats kostat och vilket resultatet blivit.  Detta trots att fem procent av sjukpenningsanslaget går till de samordnade insatserna. Vilket motsvarar 1,1 miljarder kronor under 2008.

Läkarnas recept: Mer samarbete (2003)
Så här vill Läkarförbundet lösa problemet med de ökande långtidssjukskrivningarna.  Bättre samverkan.  – Nu är det hela tiden patienten som hamnar emellan, säger Eva Nilsson Bågenholm, andre vice ordförande. – Rent instinktivt reagerade läkarna när förslaget om att pröva sjukskrivningen en andra gång kom upp. Men samtidigt frågade vi oss också: Vad gör vi själva för fel? Gång på gång återkom vi då till samma sak. Det handlar om bristande samverkan, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Hälften av läkarintygen underkänns (2012)
Nästan hälften av alla läkarintyg som kommer till Försäkringskassan får underkänt, visar kassans egen granskning. Men Läkarförbundet slår ifrån sig och menar att det är intygens utformning som är problemet. – Läkarna som skriver intygen och Försäkringskassans handläggare tänker inte på samma sätt. Det är en kulturskillnad. Läkaren avgör om det förekommer en medicinsk funktionsnedsättning, exempelvis att patienten inte kan röra axeln si och så. Men det är inte det som Försäkringskassan vill ha, det är vad man kan göra eller inte göra i förhållande till arbetet, vilket kan vara svårt för läkarna att avgöra, säger Ove Andersson, andre vice ordförande på Läkarförbundet.

Bryter mot sina egna regler

Staten går med vinst på socialförsäkringarna. Olagligt, hävdar kritikerna (2010)
Socialförsäkringar som till exempel sjukpenningen beskrivs ofta som stora kostnader för staten. Men tvärtom mot vad många tror så tjänar statskassan miljarder på försäkringarna – varje år.  Förklaringen är att staten tar ut mycket mer i avgift för socialförsäkringen än vad som betalas ut till kunderna, det vill säga folket. -Avgifterna ska enbart finansiera själva socialförsäkringarna. Tar man ut en avgift för en sjukförsäkring så ska den inte användas till något annat, det är så lagstiftningen är formulerad, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.

Köpte IT-tjänst för 450 000 kronor – utan lov
”Call tag” heter en applikation som Försäkringskassans kommunikationsavdelning har tagit fram ihop med PR-byrån Prime. Idén är att ”Call tag” ska laddas ner i kundernas smarta telefoner och visa att det är Försäkringskassan som ringer samt vilket ärende det gäller.  Nyligen presenterades appen på webbdagarna i Stockholm av den före detta kommunikationsdirektören Jonas Lindgren.  – Vi räknar med att appen ska fungera om några veckor, berättar Malin Severin chef för kundkommunikation. Problemet är bara att ”Call tag” inte är förankrad i Försäkringskassans organisation. – Jag bestämmer över appar och andra IT-tjänster. Det här är inget som är godkänt, säger IT-chefen Stefan Olowsson.

Problem för anställda

Fler hot mot anställda i Försäkringskassan  (2005)
Antalet hot mot anställda i Försäkringskassan ökar kraftigt. Hittills i år har 151 hot anmälts till arbetsgivaren, att jämföra med 97 under hela förra året.  – Jag är inte förvånad, säger Siv Norlin, ST inom Försäkringskassan.  – Vi har blivit striktare i våra bedömningar de senaste åren, och det här handlar främst om människor som inte får sin sjukpenning beviljad. Det drabbar personal i både kundtjänst och enskilda handläggare.

Hot mot handläggare har ökat med nya sjukregler (2013)
Hot och våld mot Försäkringskassans handläggare har blivit vanligare sedan de nya reglerna infördes i sjukförsäkringen. Den slutsatsen drar Britta Lejon, ordförande för ST.  Mellan 2009 och 2010 ökade antalet anmälda incidenter om hot och våld mot handläggare på Försäkringskassan med över 300 stycken, enligt Försäkringskassans egen statistik. Mellan 211 0ch 2012 minskar antalet incidenter, men ligger ändå högre än siffran för 2009.  Förra året anmäldes ändå ungefär 200 fler incidenter än 2009. Över anmälda incidenter 2012 visar statistiken att över hälften handlar om hot om självmord.  I en undersökning av Försäkringskassan, om hot, våld och trakasserier från samma år uppger också handläggarna själva, att hälften av tillbuden som inbegriper hot och våld kommer från ”Person i desperat situation”.

Allt fler utförsäkrade hotar med självmord (2012)
Förra året tog Försäkringskassan emot 599 självmordshot från personer som blivit utförsäkrade eller fått besked om en snar utförsäkring. För fyra år sedan var motsvarande siffra 19.  Siffrorna för de tre första månaderna 2012 ligger på ungefär samma höga nivå som 2011. Bara under mars i år var antalet utförsäkrade som hotade att ta sitt liv dubbelt så stort som under helåren 2007 och 2008.  – Att tala med en person som hotar att ta sitt eget liv är bland det svåraste som finns, säger [säkerhetschefen] Torgny Collin. Det kan utlösa en känsla av panik och hjälplöshet.

Hotade på Försäkringskassan (2012)
En 55-årig man döms nu för att ha hotat en tjänsteman på Försäkringskassan i Lycksele.  Det var i maj i år som mannen upprepade hotelser riktade under ett möte i Försäkringskassans lokaler. Han ska både ha hotat att döda och hotat att skada tjänstemannen.  Nu får 55-åringen 3000 kronor i böter för hot mot tjänsteman. 55-åringen ska även betala 5000 kronor i skadestånd till mannen han hotade.

Hotade handläggare på Försäkringskassan (2012)
Mannen blev ilsken över att bli tvungen att betala tillbaka ersättning. I telefonen framfördes allvarliga hot mot en handläggare på Försäkringskassan i Skövde.  Sedan några dagar före midsommar är mannen, som är i 30-årsåldern och bosatt i Skara kommun, häktad. Häktningen skedde efter att mannen varit synnerligen brottsaktiv under juni. I går blev det omfattande åtalet mot honom klart och lämnades in till Skaraborgs tingsrätt. Redan första dagen ringde han till Försäkringskassan i Skövde, upprörd över att ha fått ett beslut om att betala tillbaka ersättning. Enligt den som tog emot samtalet ska mannen ha framfört hot riktade mot den aktuella handläggaren. ”Jag ska gå hem till NN med en pistol” eller liknande ska han ha yttrat.

17-åring hotade att skjuta anställda
En 17-åring i Helsingborg åtalas för att ha hotat tjänstemän vid Försäkringskassan och socialförvaltningen till livet vid flera tillfällen. I december förra året ska han ha hotat att skjuta fyra anställda vid Försäkringskassan i staden när de diskuterade hans ersättning. Vid ett medlingssamtal för att diskutera händelsen hotade han dem på nytt. Han lät då framföra att han skulle skjuta de anställda med tio skott.

Länkar

Ett svar på “Problemen med Försäkringskassan”

  1. Bernhsvege

    Skall vi ha en myndighet som stjäl sjukas pengar och slarvar bort dem genom arrogans och dumhet? Vad säger du om detta Löfven? Tycker du att sjuka och skadade skall behandlas som bannlysta slavar. Vad tänker du göra åt detta fruktansvärda förfall? Har du något mål med din roll eller är du bara där för att fullfölja den tidigare regeringen planer på att skapa slavar åt kapitalet?

    Svara

Kommentera

XHTML: Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>